Ungdomars musik har upprört föräldrar sedan jazzens tidiga dagar, och under 80-talet var hårdrocken måltavla för "den goda smaken och moralens väktare". På andra sidan Atlanten var det vice presidentfrun Tipper Gore och hennes förening PMRC (Parents Music Resource Center) som gapade högst på förbud och censur av "den skadliga djävulsmusiken", och i Sverige hade vi bland andra föreningen Hem och Skola, samt TV-debattören Siewert Öholm som försökte stoppa hårdrockens framfart.

Den 23 oktober 1984 bjöd Siewert in hårdrocks-skribenten Anders Tengner (tidningarna OKEJ och Rocket m fl) till direktsänd debatt i Sveriges Televisions "Svar Direkt". Anledningen var att Anders hade skrivit om de hemska farbröderna i bandet W.A.S.P., i samband med att de var på Sverigebesök. Anders skulle nu få stå till svars för sitt hemska tilltag...

Hårdrocksinslaget avslutades med att en ung flicka läste upp en mycket märklig dikt. Flickan hette Maria Marmgren, och här kan du läsa den första och enda intervjun med Maria gett om denna kulthändelse, 25 år senare! Men, innan du läser vidare föreslår jag att du först ser YouTube-klippet nedan. Mycket nöje!

– Sen kom jag till studion, och jag minns inte så mycket av tiden innan – troligen för att jag var så nervös – det enda jag minns var att jag fick den här dikten, som var skriven av Bo Maniette, som gjorde mycket åt SVT på den tiden. Som jag minns honom hade han – som säkert var supermodernt – röda bågar på sina glasögon, vilket jag tyckte var "tantglasögon" liksom... men jag fick den här dikten och skulle lära mig den utantill. Och det enda jag minns är precis innan, då jag får sitta i ett pyttepyttelitet rum mitt emot Anders Tengner. Jag visste ju vem han var och sådär, men jag hade ingen aning om vad det hela skulle handla om – vilket kanske mest var min mammas fel, men hon trodde kanske att jag inte hade ställt upp om hon berättat. Som sagt, jag hade ingen aning, jag fick bara den här dikten, som jag ju tyckte var ganska fånig, men okej. Jag hade noll koll på temat, de andra gästerna osv. Anders var rätt irriterad. Han visste väl redan att han skulle bli hårt ansatt, så han satt där och var skitsur och hade lila cowboyboots på sig, det minns jag väldigt tydligt.

Det var bara du och Anders där alltså?
– Ja, precis, i det här pyttelilla green-rummet som väl var en gammal klädkammare eller något. Och sen försvann han, och jag blev kvar. De sa till mig att "vi säger till när det är din tur" och där satt jag och missade hela spektaklet ute i studion. Sedan blev det då min tur, och nu skulle då hela släkten, och hela Sverige för den delen, få se mitt framträdande, och så säger den senile gubben att "Och nu ska vi avsluta med att Monika Malmgren läser en dikt". Han säger alltså fel namn, i min stora TV-debut! Som tur var visste jag inte det, för då hade jag väl brutit ihop. Så fick jag läsa den här fantastiskt sjuka dikten, och sen var det klart för min del.

– Jag minns också att jag och mamma hade köpt en ny top till mig, att ha på mig i TV. Den var ju ny så jag hade den på mig i skolan dagen efter och då minns jag att det var två reaktioner: det var ingen som var glad för min skull, eller tyckte att det var kul. Det var mer såhär "jaha, har du på dig den tröjan för att vi ska se att du var med i TV", den avundsjuka grejen. Och så var det hårdrockarna då som var på mig så in-i-bomben för det här. De trodde ju att det var mina åsikter, att jag tyckte att det här var så fruktansvärt, men jag hade ju ingen åsikt i frågan, jag läste ju bara upp en dikt! Och så har det varit hela tiden, att jag har fått stå till svars för något som inte är mina åsikter. Jag var ingen stor hårdrocksfantast, men det var definitivt inte så att jag stod för de åsikterna, att det är djävulens verk och så... Så det var inte så kul. Det var inte som att komma till skolan och vara "kändis", utan snarare "bäst att skynda sig genom korridorerna så att ingen kastar ett ruttet äpple på mig". (skratt)

Maria Marmgren, oktober 1984

Man får intrycket att du suttit med i publiken hela tiden.
– Nej, så var det inte. Jag kom in på slutet, och så var det väl så att kameran och spotlighten hamnade på mig, och jag var så inne på att komma ihåg orden att jag inte hade någon koll på vad som hände runtom mig.

Skumt det där, att du inte ens fick sitta med under själva debatten
– Precis! Och sen det där att han sade fel namn! Och faktum är – det var inte första gången det hände, så efter det blev min mamma så fruktansvärt irriterad att de började använda stora pappersskyltar ovanför varje gäst, så att han aldrig skulle kunna glömma namnen igen...

Träffade du Siewert?
– Ja, i och med att mamma jobbade ganska tajt ihop med honom – de var en ganska liten redaktion, så har jag träffat honom i vissa sammanhang privat också. Man har ju förstått i efterhand att han verkligen var enormt upprörd, och det är väl inte svårt att tänka sig att han pushade Bo Maniette med hårda direktiv om vilken riktning dikten skulle ha. Om nu inte Bo var lika upprörd han. Jag vet ju att min mamma inte var någon "hårdrocksmotståndare", men vad de andra i redaktionen stod i frågan har jag faktiskt ingen aning om.

Du var alltså 13 år när detta hände?
– Ja, jag skulle fylla 14... Jag minns att jag inte börjat i nian, för jag var intresserad av en kille som gick i nian och det var just han som fällde den där kommentaren om min top...

Man får frireligiösa vibbar när man ser det här klippet. Men så var det inte, eller?
– Ja på det viset var det ju väldigt väl castat av min mamma. Jag kan tänka mig att de suttit och spånat såhär "vi behöver någon som ser lite oskuldsfull ut", och mamma föreslog mig. Det var ju inte fel tänkt, förutom att hon inte tänkte steget längre – vad som skulle kunna komma av det liksom. Sen var det ju inte jättefarligt. Det var inte så att jag blev terroriserad resten av högstadiet, men det var några veckor där som var lite jobbiga (skratt).

– Men nej, jag är uppvuxen i ett hem där alla får tro vad de vill. Jag är konfirmerad, men det var mitt eget val, så jag har absolut ingen religiös uppfostran. Den enda jag minns som var religiös i familjen var min gammlafarmor, men det var ju alla i hennes generation.

Siewert Öholm, oktober 1984

Hur upplevde du hårdrocken på den tiden, 1984?
– Många var ju antingen synthare eller hårdrockare, och de var ju lite "putt" på varandra, det fanns en motsättning där, men jag var varken eller, och troligen för att jag var så jäkla ocool! Alltså, jag hade nog egentligen precis börjat lyssna på musik, över huvud taget. Jag lyssnade kanske mer på saker åt synth-hållet men synthpop typ ALPHAVILLE, DURAN DURAN och liknande, så jag var verkligen "mainstream". För mig var syntharna och hårdrockarna "samma", det var bara det att de gillade olika grejer. Båda två var ytterligheter och var kanske också de som uttryckte sin stil genom klädstil och så, till skillnad från oss som inte ville sticka ut.

Och hur ser du på hårdrock/metal idag?
– Jag har väl alltid varit mer en soul/r'n'b/pop-person, med kanske vissa synthinslag. Jag hade fick en kompis senare som lyssnade mycket på synth, så det blev lite DEPECHE, YAZOO och sånt. Men jag är allätare och kan tycka att viss hårdrock är fantastiskt bra. Kanske inte death metal, men det är inget jag sitter och lyssnar på hemma. Men det var inte så att jag blev avskräckt av den här upplevelsen. Jag blev inte indoktrinerad att aldrig mer lyssna på "VASSP" (skratt).

Kände du till W.A.S.P. när detta spelades in?
– Jag kan inte minnas att jag läste några musiktidningar innan OKEJ, men den läste ju alla! Det gjorde man ju jämt, och då blev man ju uppdaterad på alla olika musikstilar, vilket ju var fantastiskt. Jag visste nog vilka W.A.S.P. var, men jag visste nog inte hur de lät eller så. Som sagt, jag var ju verkligen oskuldsfull och naiv när jag gick in i det här. Lite mer kött på benen tycker jag att jag kunde ha fått innan jag blev inforslad i det här, men så tänkte jag inte då.

Du hade med andra ord väldigt kort tid på dig att tänka över detta, och du visste inget om ämnet som stod på tapeten?
– Ja, jag fick fem minuter på mig att bestämma mig, sedan blev jag körd ner till stan för att köpa den där topen, sen var det ju direktsändning på kvällen.

Var det i SVT-studion i Göteborg?
– Ja, i den gamla så kallade Synvillan.

Maria Marmgren, december 2009

– Sen när klippet visades på Filip och Fredriks "100 höjdare" (2005) var jag på Kanarieöarna och hade ingen aning om att de skulle visa inslaget, och så gick jag in på ett internetcafé för att kolla om det hade hänt något hemma i Sverige och då var hela mailboxen full med mail från folk som sett inslaget. Då var det uppe på tapeten igen, men sen lugnade det ner sig igen, tills jag fick ett mejl med en länk till en diskussion på Flashbacks forum där folk diskuterade vem jag var och var jag kunde befinna mig och gjort världens detektivarbete. Det var roligt att se hur de hade kommit fram till vem jag var och det var några som till slut mejlade mig och frågade "är det du som..." och sedan gjorde jag själv ett kort inlägg om hur det hade gått till.

– En annan grej, de diskuterade till exempel "vad gör hon idag?" och då kunde folk komma med olika teorier, som "äh, hon är väl frikyrklig, bor med nån pastor, har tre barn och hund...", du vet, så som man själv sitter och pratar om kändisar, att man har idéer om hur de lever och hur de är. Då fick jag verkligen en insikt, att "shit!, så här är det (för kändisarna), att heeeelt okända mänskor sitter och diskuterar vad jag håller på med, vem jag är osv, utifrån en helt skev bild". Det var intressant, och jag fick mig en tankeställare.

Tack till Maria för intervjun. Kommentera gärna här nedan (ingen registrering krävs)!

10 Kommentarer

Peter Jandreus 2009 17, december 83.248.128.139 Votes: +1	Det måste påpekas att YouTube-klippet inte är så som programmet sändes utan "humoristiskt" modifierat för programmet 100 Höjdare. Kanske att alla som ser det förstår det men i verkligheten fick Anders Tegnér bra mycket mer tid att försvara sig. Synd att inte originalet finns ute på YouTube. Man undrar därför hur han upplevde det när den tokroliga klippningen sändes för några år sedan. report abuse vote down vote up
Farbror Punk 2009 18, december 91.145.7.119 Votes: +0	Sånt här är alltid intressant och kul att läsa. Härligt med ännu en bekräftelse om hur man förr valde att "vinkla" debattprogrammen. Studio-S är en annan klassiker. Så det känns bra att höra Marias version av det hela, jag tillhörde också den delen av tittarskaran som trodde hon framförde en egen åsikt ang hårdrock och Vassp. report abuse vote down vote up
Kicke 2009 20, december 90.224.50.17 Votes: -1	Skitkul idé ju. Nästa steg torde vara att kolla vad basisten i The Pinks pysslar med idag. Han som var huvudet längre än de andra i orkestern och hade ruggigt tjocka läppar. report abuse vote down vote up
Danne 2009 31, december 78.69.182.241 Votes: +0	Hoho, grym intervjuidé ju! Och härlig tös. report abuse vote down vote up
Asgam 2010 10, mars 109.58.62.194 Votes: +0	Apropå det som Peter Jandreus sa undrar man naturligt vis om någon vet var den oredigerade versionen finns att se? SVT:s arkiv kanske? report abuse vote down vote up
Mor Alpanik 2010 17, maj 82.209.139.226 Votes: +0	Stort tack för det här. Nu fattar man mer av hur sjukt svt var på den tiden. Riktigt schysst att hon ville ställa upp på den här intervjun. report abuse vote down vote up
EvaLis 2010 19, juni 81.229.126.200 Votes: +0	"Den senile gubben." Säkert en väl så träffande beskrivning av Öholm. Verkar vara en go´ tjej för övrigt. report abuse vote down vote up
EvaLis 2010 25, juni 81.229.126.200 Votes: +0	Jag minns att vi diskuterade detta på en lektion i skolan dagen efter. Vi hade en poster på WASP uppsatt i vårat klassrum som våran lärare gick och tog ner. report abuse vote down vote up
Totte 2010 23, juli 217.211.89.45 Votes: +0	Hej å hå ! Är ni helt trötta i huvet eller. Det var inte bara i då tid som media blev vinklat. Media är i dag mer vinklat än någon sin. report abuse vote down vote up
Flossy 2010 31, augusti 83.255.197.254 Votes: +0	Hej! Vill bara berätta att jag har lagt upp ett annat klipp om hårdrock där det här svar direkt avsnittet ingår. http://www.youtube.com/watch?v=iNCDUAsg03o report abuse vote down vote up

E-mail Namn Hemsida		Kommentar smaller | bigger
		Subscribe via email (Registered users only) I have read and agree to the Terms of Usage. Skriv bokstäverna ovan i textrutan nedanför Lägg till kommentar