DREAM THEATER is starting their European leg of the tour supporting their new album "A Dramatic Turn of Events" in a few days time. I get hold of singer James LaBrie who comes across as very relaxed about how the band is going but also about his own solo career.

As for DREAM THEATER, everyone knows that this last year has been turbulent concerning the fact that founder and long time drummer Mike Portnoy suddenly left the band last fall. Still, I start out by asking where's he's at right now:

– I'm at home right now, in Canada. And then I leave on Friday to fly to Finland. 

So, James... you have recently released a new album that has been surrounded by a lot of turmoil, "A Dramatic Turn of Events", are you happy about it? 
– I am ecstatic about it! Seriously, I think that it's probably one of the strongest albums song wise that we've ever written, as far as I'm concerned. It forced us to look much deeper inside of ourselves in order to pull out the best that we could do, due to the circumstances. People would be much more scrutinizing and maybe have more room for criticism than for other albums due to the change. So it was up to us to prove that we're still the same band, and we had to write one of the best albums and I think we succeeded. We are all extremely pleased with the outcome.

Läste i veckan att staden Göteborg var less på att förknippas med goa gubbar och jovialisk atmosfär. Jag skulle kunna lägga till ytterligare en association – retrorock. Med kritikerrosade GRAVEYARD och andra band har göteborgssoundet fått ytterligare en dimension jämte den melodiösa IN FLAMES – metallen. Om Göteborg och resten av Sverige kommer att ledsna på trenden återstår att se. Att döma av retrorockens segertåg över nationen verkar det finnas en nostalgitörst som leder till toppnoteringar på kritikernas årsbästalistor och hipsterdräggel. Nästa exempel i ledet över grupper som väljer att spela ut retrokortet är göteborgsbandet BOMBUS. Med den nysläppta skivan “Bombus” i ryggen spelar detta “Fenriz rekommenderade” band på Debaser i Malmö som för kvällen är välbesökt.

BOMBUS är ett fyrmannaband som nyligen utgivit ovannämnda platta – som bjuder på ganska trevlig lyssning. Vad skiljer gruppen från övriga göteborgsband? Jo tillskillnad från exempelvis SPIDERS och GRAVEYARD så luktar gruppen inte fullt lika mycket LED ZEPPELIN eller valfritt Ebbot Lundberg- projekt. Här finns en fräsch doft hos musiken, kanske för att man valt det udda upplägget med två sångare eller att inte trampa i groovefällan. Live är gruppen melodiös men svår att genrebestämma. Sångaren och gitarristen Feffes IRON MAIDEN-tröja till trots – detta är inte renodlad metall.  Jag kommer att tänka på DEVILS BLOOD som också har den där udda smaken av tidlös melodiös rock som känns unik men som samtidigt låter bekant. Vad som gör musiken i BOMBUS fall bekant tror jag är den form av skriksång som Lemmy i MÖTORHEAD använder sig av, vilket ger tyngden som får gruppen att stå med ena benet i metalljorden.

Det multinationella death metal-bandet ABORTED är i färd med att den 23 januari 2012 släppa sitt sjunde fullängdsalbum, ”Global Flatline”. Efter att inspelningen blev klar tidigare i höst har de inlett ett intensivt turnerande; ett flertal festivalspelningar och ett späckat schema med stopp i ett antal europeiska länder. I samband med ett jul- och nyårsuppehåll får Critical Mass tillfälle att via en knackig telefonlinje från Israel samtala med bandets upphovsman, tillika vokalist, Sven "Svencho" de Caluwé. En spontan fråga som dyker upp med tanke på att ABORTED, förutom att ha sitt ursprung i Belgien, även har medlemmar i (förutom Israel) Storbritannien, USA och Frankrike är vad som krävs för att få det hela att fungera.
– En hel del kärlek till musiken och så naturligtvis pengar, svarar Svencho med ett skratt och fortsätter:
– Vi träffas egentligen bara någon eller några veckor innan det är dags för inspelning eller turné, så vi kan öva ordentligt varje dag för att bli riktigt tajta. Förutom det använder vi oss av det ”magiska” Internet.

Vad kan vara ett bättre sätt att fira trettondagsafton på än att avnjuta en portion sludge/doom, en dos okonstlad grindcore samt en portion grindcore i symbios med death metal? Ett upplägg som just denna afton av en händelse presenteras av Metal Clüb i Nöjesfabrikens Rockbar i Karlstad. En ovanligt bra lokal för ändamålet, med bra akustik, gott om stå- och sittplatser och inte minst stämningsfull inredning i det som en gång var en fabrikslokal. Mindre bra var däremot kombinationen disco och livekonsert vägg i vägg. Mer om det senare. Delar av interiören är hur som helst minnen från, eller kan associeras till, tiden då hårt industriarbete var den enda aktivitet som gällde i fastigheten. Hårt är på tal om det också ett epitet som kan tillskrivas kvällens lineup, där öppningsaktens, Malmö-/Göteborgsbandet PYRAMIDOs, hårda och inte minst tunga sludge blir kvällens markör. Trots att inledande ”In Sovereign Contempt” känns som att för hand knuffa igång ett ånglok är det så mycket uppladdad energi och råstyrka i musiken att det ändå blir upplyftande och på samma gång befriande.  Efter en rad glättiga helger under jul- och nyår sätter PYRAMIDO ner foten så det rister i Rockbarens tegelväggar. Tempot och tyngden är onekligen doom medan sången och de välformulerade riffen är ypperlig sludge. Den kombination av doom och sludge som kvintetten Viktor Forss (trummor), Dan Hedlund (gitarr), Henrik Wendel (gitarr, f.d. bas), Ronnie Källbäck (sång) och Dan Bengtsson (bas) iscensätter tillsammans med den sporadiska medlemmen Mattias Oskarsson (keyboard/theremin) har en inneboende hypnotisk kraft. Genom ett suggestivt flöde i framför allt rytmfigurer och trumkomp får PYRAMIDO till ett starkt sug i ett flertal av sina låtar, inte minst i låten ”Onward”. Som final laddar PYRAMIDO ur sig en coverversion av ”Fed Up” av det amerikanska straight edge-bandet JUDGE.