Jösses, detta måste vara den mest androgyna vokalist som jag någonsin hört. Jag brukar alltid när det är ett för mig nytt och obekant band köra in cd-skivan i stereon utan att titta speciellt mycket på skivomslag eller pressblad, för att på så sätt få lyssna på musiken utan att ha några förutfattade meningar över hur bandet ser ut eller vad skivbolaget skriver att de låter som. Min första reaktion var att A SKYLIT DRIVE är ett ganska radiovänligt "highschool-metalband" med en hel del intressanta låtidéer och småmekiga riff. Dessutom tyckte jag att vokalissan lät riktigt bra med snygg uppbackning från dels Brian White (bas och hc-skrik) och Cory La Quay (trummor och dödsvrål). Gissa om jag blev förvånad då jag inser att sångaren Michael "Jag" Jagmin är en kille och ingenting annat...?

Egentligen vet jag inte alls längre vad jag ska tycka om detta faktum, men visst kan karln sjunga... på sitt egna lilla sätt. Ja, inte som en karl då, men... bra och tonsäkert alla fall.

Nu faller den amerikanska sextettens andra platta "Adelphia" lite på grund av att den, oavsett sångarens kön, blir lite väl jämntjock och jag blir ganska snabbt mätt på den i mina öron allt för tillrättalagda musiken. Trots att Brian och Cory fräser till då och då som bistuckna och lätt ilskna grizzlybjörnar, så är helheten alldeles för snäll. Ett plus är dock att Kyle Simmons hanterar sin keyboard på ett "lagom" och vettigt sätt, utan att den jäser över och låter mer än allt annat tillsammans. A SKYLIT DRIVE går säkert hem hos "Bandit Rock lyssnare" men faller inte riktigt mig på läppen.

Officiell MySpace