Ännu en samling med Göteborgs äldsta punkband? Vad månde syftet vara? Och med två tidigare osläppta demolåtar. Ska fansen nu köpa en fullängds-CD för två låtars skull? Visst, det är remastrat, men varför inte släppa hela katalogen då som det var avsett från början? Ett märkligt släpp av ett band som en gång i tiden gjorde det till sin grej att medvetet vara så anti-kommersiella som möjligt.

Göteborgs äldsta fortfarande spelande punkband skrev jag – för det är väl ingen som ansett att de egentligen slutat någon gång? Visst, det är dryga tjugo år sen vi fick något nyinspelat men live har de synts till lite då och då genom åren och lär väl så fortsätta gissar jag och hoppas jag.

Hade det bara varit tal om att betygsätta musiken hade tiopoängaren varit given. Här finns den första självfinansierade sjuan ”Ge fan i mej”, en gedigen punkpärla med ett sällan hört driv och en text som fångar det mesta av vikt av frustration, ilska och ångest. Här finns fantastiskt känslofyllda göteborgsromantiska ”I denna stan”, den klockrent BUZZCOCKS-flirtande ”Operahuset” som fortfarande känns aktuell varje gång jag åker förbi det otroligt fula bygget (varför ser det ut som byggställningarna fortfarande är kvar?). Här finns även meningslösa ”Båten”, Corneliscovern jag aldrig förstått varför de spelade in – men det är också den enda plumpen i protokollet. Annars tar man med lyssnaren på en resa som tar avstamp i snorig KBD-punk, via powerpoppig allsångspunk och boogierock till de senare låtarnas mogna romantik och vuxenrock, alltid med en stark refräng och initierad text med massa attityd. Eller som det heter i Göteborg – tyket.

Så behöver man köpa denna samling då? Nä, absolut inte! För den som behöver en introduktion rekommenderas istället den första samlingen som kom ut redan 1991, "Pilsner, punk och poesi". Den har bättre låtval och hittas dessutom för en billig peng lite varstans. Extralåtarna tillför inte så mycket.

Officiell webbplats