Ecocentric Records, import, 2009
Få saker är så kul som riktig "jag-skiter-i-allt-nu-ska-det-manglas-som-fan"-grindcore. Inga ambitioner gällande jazziga tekniska utflykter med konstiga taktbyten, inget högtravande försök till "konstnärsuttryck", utan bara ett jävla gapvrålande, grisgrymtande, trumskinnsmördande, strängslitande idiotrens. Precis detta är det som österrikiska trion BASTARD PEELS erbjuder.
Låtarna är korta och rakt på sak och innefattar välkända ingredienser som pulveriserande blastbeats, riff fläskiga som en grisnacke, skumpande D-takter och stressiga övertoner. Sjungande gitarristen 'Engel' Mayr toppar kompotten med sång som varierar mellan gutturala vrål och plågade galtskrik.
Det är koncist, burdust och utan onödiga krusiduller. Inte innovativt, inte "vackert" men ack så underhållande och det är många gånger som jag på den 26 låtar och 25 minuter långa resan har god lust att ringa polarna och starta en moshpit i vardagsrummet. Fan vad fint det är med grindcore när den är på riktigt.
